HD:2023:62

Åklagaren hade yrkat att A skulle straffas för misshandel av sitt minderåriga barn B. Tingsrätten hade förkastat åtalet för misshandel eftersom åtalsrätten var preskriberad. Av samma orsak hade tingsrätten förkastat målsäganden B:s skadeståndsyrkanden i målet. Hovrätten meddelade inte B tillstånd till fortsatt handläggning.

Högsta domstolen konstaterade att det inte av att åtalet förkastades såsom preskriberat direkt följde att skadeståndsyrkandet skulle förkastas. Preskriptionstiden för skadeståndsyrkandet skulle bedömas enligt lagen om preskription av skulder. De bestämmelser som ska tillämpas på preskriptionstiden för skadeståndsersättning var i det föreliggande målet inte entydiga och frågan var även principiellt betydelsefull. Av de skäl som framgår av Högsta domstolens avgörande borde hovrätten ha meddelat B tillstånd till fortsatt handläggning av ändrings-, gransknings- och prejudikatsskäl samt av vägande skäl.