HD:2023:24

Polisen hade gripit A såsom misstänkt för brott. I samband med gripandet hade penningtillgångar som tillhörde A tagits i beslag, och polisen hade på eget initiativ underrättat utsökningsmyndigheterna om detta. Pengarna hade därefter utmätts för betalning av A:s utsökningsskulder. A yrkade i sitt käromål skadestånd av staten till ett belopp som motsvarade de utmätta pengarna.

Högsta domstolen ansåg att polisen inte hade varit behörig att på eget initiativ underrätta utsökningsmyndigheterna om tillgångarna som tagits i beslag av A. Polisens oriktiga förfarande var en grund för skadeståndsansvar för staten. Högsta domstolen förkastade käromålet, eftersom förfarandet inte hade orsakat A ersättningsgill skada.

PolisL 7 kap 2 § 1 mom
SkadeståndsL 3 kap 2 §