HD: Utsökningsverket fick belägga tillgångar som kopplats till en sanktionslistad person med kvarstad

Högs­ta dom­sto­len (HD) an­såg i sitt pre­ju­di­kat att ut­ri­kesmi­ni­s­te­ri­et hade lagt fram tro­vär­di­ga be­vis om att av­sik­ten var att me­del som be­ta­lats av ett finskt bo­lag skul­le stäl­las till för­fo­gan­de el­ler gö­ras till­gäng­li­ga för en per­son som var fö­re­mål för sank­tio­ner.

Ärendet gällde genomförandet av den så kallade sanktionsförordningen (Europeiska unionens råds förordning nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende). I förordningen förutsätts det bland annat att EU-aktörer fryser penningmedel tillhörande personer som är listade i förordningens bilaga.

Ett finskt bolag hade gjort en betalning på knappt 324 000 euro beträffande köp av gödselmedel till ett bolag registrerat i Dubai. Banken hade stoppat betalningen, varefter Utsökningsverket på ansökan av utrikesministeriet hade belagt de tillgångar som var föremål för betalningen med kvarstad. Utsökningsverket ansåg att en person som var föremål för sanktioner hade haft direkt eller indirekt möjlighet att få tillgång till medlen genom bolaget registrerat i Dubai eller genom ett annat bolag som tillverkade gödselmedel i Ryssland. Bolaget registrerat i Dubai hade förnekat detta samband.

Helsingfors tingsrätt hade på besvär av bolaget upphävt Utsökningsverkets beslut. Utrikesministeriet hade överklagat till Helsingfors hovrätt, som i sin tur upphävt tingsrättens beslut och förordnat att Utsökningsverkets beslut ska förbli i kraft.

Högsta domstolen ansåg att utrikesministeriet vid bevisbedömningen beträffande genomförandet av sanktionsförordningen skall lägga fram trovärdiga bevis för att det funnits grunder att frysa tillgångarna och belägga dem med kvarstad. Bevisbördan kan dock överföras till motparten till den som framfört påståendet i ett relativt tidigt skede om det till stöd för påståendet har lagts fram rimlig bevisning och motparten har klart bättre möjligheter att framlägga bevis gällande den tvistiga frågan.

Utrikesministeriet hade som bevis huvudsakligen lagt fram nyheter och artiklar som publicerats på olika nätsidor. Enligt högsta domstolen kan också enskilda nätpublikationer ges bevisvärde, men deras vikt som bevis påverkas av hur tillförlitligheten av de källor som hänvisas till kan kontrolleras.

Högsta domstolen ansåg det bevisat att en sanktionslistad person genom sina företag hade ägt bolaget som tillverkade gödselmedel i Ryssland. Den bevisning som lagts fram i ärendet pekade starkt på att avsikten var att penningmedlen i anslutning till handeln med gödselmedel skulle tillfalla detta bolag genom bolaget registrerat i Dubai. Bolaget registrerat i Dubai hade haft möjlighet att lägga fram motbevisning gällande exempelvis ursprunget för de gödselmedel som bolaget fakturerat, men hade inte gjort det. Utrikesministeriet hade således lagt fram trovärdig bevisning och det hade funnits grunder för att belägga tillgångarna med kvarstad.

Avgörandet HD 2025:30 (S2023/367, 12.3.2025, på finska) kan beställas från högsta domstolens registratorskontor, tfn 029 56 40050, korkein.oikeus(at)oikeus.fi