HD:2023:85

En personbil som A körde hade åkt av körbanan ut på vägrenen och efter att ha kastats från körbanan kolliderat med ett träd, med påföljden att D som var passagerare på platsen bredvid föraren samt B och C som var passagerare i baksätet hade omkommit. Alkoholhalten i A:s blod efter färden hade varit 1,68 promille. Bilens hastighet vid utkörningen hade varit åtminstone 120 kilometer i timmen, medan den högsta tillåtna hastigheten på olycksplatsen hade varit 100 kilometer i timmen.

Högsta domstolen ansåg av de skäl som framgår av avgörandet att det inte kunde anses vara en övervägande sannolik följd av A:s förfarande att bilen som A körde kastades av vägen och att passagerarna i den dog. A ansågs inte ha förorsakat passagerarnas död uppsåtligen, och åtalet för tre dråp förkastades. A ansågs ha gjort sig skyldig till tre grova dödsvållanden begångna såsom ung person.

B:s och D:s föräldrar yrkade ersättning för det lidande som dödsfallen orsakat dem. Fråga om det var skäligt att döma ut ersättning. (Omröstn.) Se KKO:2002:83 KKO:2004:48 KKO:2008:79

SL 21 kap 1 §
SL 21 kap 9 §
SkadeståndsL 5 kap 4 a §